ccscol2s.gif (7957 bytes)

Cadillac Club Sweden
Sveriges trevligaste Cadillac klubb!

Tips för vinterförvaring av din Cadillac

INFÖR VINTERN


Vattnet är ett farligt gift, vilket omger Visby stift.

Så klokt skaldade den bisarre humoristen Falstaff Fakir. Han hade med dessa rader inte några tankar om vinterförvaring av bilar, men påståendet kan ändå ha sin plats här, då vatten, i alla dess former, är ett av de farligaste gifterna för vår kära klenod i garaget. Alla vill vi vårda våra samlarfordon så väl som möjligt, men som så ofta finns det olika uppfattningar om vad som är bra och mindre bra.

Korrosion innebär att en metallyta utsätts för kemisk påverkan av atmosfär, vatten, fuktighet, syror, saltlösningar mm. Vid korrosionen bildar metallen och de angripande ämnena salter eller ett oxidskikt. Ibland skyddar oxidskiktet mot fortsatta angrepp, men om det angripande ämnet kan tränga igenom oxidskiktet fortsätter korrosionen successivt. När det gäller bilkarossen är det naturligtvis rosten som är fiende nr ett. Under inverkan av luftens syre korroderar stål och bildar järnoxid i samband med vatten. Vatten kan komma från läckande vattenledningsrör men också från luftens fuktighet. Så fort luftfuktigheten överstigen 55% sätter processen igång på en obehandlad stålyta. Ett icke uppvärmt källargarage eller friliggande dito håller under den kalla årstiden normalt en högre luftfuktighet än detta. Det hjälper inte vad väggarna är gjorda av eller om ventilationen är god, luftfuktigheten blir ändå för hög. Två sätt finns att sänka den - att höja temperaturen eller att avfukta. Höja temperaturen är dyrare men trevligare om man samtidigt vill vistas i garaget. Hur hög ska temperaturen vara? Detta bör kontrolleras med hygrometer, men räkna med att den bör ligga över +15°C. Avfuktning blir billigare i längden även om det kräver investeringar. En avfuktare för ett enbilsgarage kostar från 10 000.- och konsumerar en bråkdel av den energi som går åt vid uppvärmning. Förvaring i stor plastpåse har kommit på senare år, men utesluter naturligtvis allt mekande med bilen.

Detta med att ha en torr förvaringsmiljö är viktigare än allting annat när det gäller att förvara bilar utan att få problem. Alla känner till detta, men flera missuppfattningar finns om vad som är torrt. Glöm det där med gamla lador, containers eller utomhusförvaring under en presenning - de medför alla för mycket fukt.

Nu är det inte bara metaller som reagerar med luftens fuktighet, praktiskt taget allt på en bil påverkas av för mycket eller för lite vatten. Gummidäcken och läderklädseln torkar om vi har för torr miljö. Många plastdetaljer är hygroskopiska och sväller av hög fuktighet. Hygroskopiska är också vissa vätskor t ex bromsvätska och vätska till hydraulmanövrerade kopplingar. Kondens i bensintanken är ytterligare ett problem. Hög eller låg nivå? det är frågan. Ska man ge utrymme för att kondensvatten bildas, med risk för att ha hela tanken grumlad av utfällningar på våren eller ska man tömma tanken för att kunna slå på frisk bensin i en rostig tank? De flesta av dessa frågor får automatiskt sin lösning om man förvarar bilen i en lokal med kontrollerad temperatur och luftfuktighet.

Då återstår bara problemet att på bästa sätt ta hand om bilens drivlina och övriga mekaniska aggregat under vintern. Vattnet är inte bara ett problem för kaross och inredning utan ett kanske ännu större sådant för motorn. Motorns inre delar är också tillverkade av metaller som tar skada av att exponeras för vatten och luftsyre. När motorn körs bildas, för varje liter förbrukad bensin, 1,25 liter vatten i förbränningsrummet! Vattnet, H
20, som bildas vid förbränningen av syret från luften och vätet i bensinen, försvinner till största delen ut genom avgasröret, men en del följer med ner i oljetråget genom sk blow by vid kolvarna. Ju otätare motor desto större blow by. I oljetråget hålls en del av detta vatten flytande i motoroljan som är konstruerad så att den kan ta upp sin egen volym med vatten! Enda medlet att få bort det i oljan befintliga vattnet är hög temperatur. Oljetemperatur under 60°C lär bara bygga på vattenmängden och därför måste oljan bli varmare än så för att avdunstningen skall komma igång.

Så här gör du "sprakprovet", ett enkelt test av vattenhalten i motoroljan: Blöt en tändsticka med olja från oljestickan. Tänd stickan och lyssna efter ett sprakande ljud. Hör du det har du vatten i oljan. Ett mer avancerat test är att lämna ett oljeprov till ett lab för analys. Kostar en slant, men kan ge värdefull information. Ring ditt oljebolag så hjälper de dig.

Den som tänker starta upp sin bil då och då under vintern bör tänka sig för. Förutom att ev övriga boende i huset kommer att må märkbart dåligt av motorns varmkörning kommer också chokningen vid kallstart att späda oljan med överskottsbränsle. Bränslet kommer att tillsammans med vatten och sot bilda ett slam som kommer att klä delar av motorns insida. Om du sedan gillar tjocka mineraloljor ska du vara medveten om att dessa i allmänhet har mindre välutvecklat skydd mot just detta kallslam. Under senare delen av vintern har säkert också tändstiften sotat så kraftigt, p g a för låg temperatur i förbränningsrummen, att de ej kan utföra sitt arbete rätt. Motorn kommer då stundtals att misstända på vissa cylindrar och lämna ytterligare överskottsbensin i dessa som tvättar bort oljefilmen med ökat slitage som följd. Stänger du av motorn för tidigt stannar mängder av vatten kvar inuti avgassystemet också. På våren kan du ha en sotig och svårstartad motor, ett läckande avgassystem, en oanvändbar motorolja och en hop irriterade grannar att ta hand om.

Att all motorolja skulle rinna ner i oljetråget under vintern, och att man därför skulle starta motorn regelbundet, är en ofta framkastad teori. Jag anser detta helt felaktigt. Avrinningen sker som mest när motorn är varm och förändras bara obetydligt vid längre uppehåll som en hel vinter. Starta därför motorn mjukt och belasta den inte omedelbart. OBS! Detta gäller varje kallstart och inte bara den första på våren! En tunnare motorolja hinner fortare fram till väsentliga smörjställen vid start. På många motorer med överliggande kamaxlar badar kammarna i olja och får därigenom smörjning redan från första rotationsvarvet.

Till slut något om AC-system på samlarbilar. Ett luftkonditioneringssystem bör användas regelbundet för att fungera bra. För detta krävs att motorn startas och att bilen står i ett utrymme där det är så varmt att systemet överhuvud taget aktiveras, då det inte räcker att remskivan snurrar på kompressorn. Vad händer om man inte gör detta? Förmodligen inget annat än att tätningarna i kompressorn tappar sin oljefilm och därigenom släpper förbi kylmedium, i synnerhet om man använder det nya tunnare mediet. Enligt fackfolk jag talat med tar systemet i övrigt ingen skada. Vad som alltså måste göra på våren är att kompletteringsfylla systemet och sedan hoppas att sommaren blir varm nog att man får anledning motionera det. I ärlighetens namn ska sägas att jag sällan träffat på AC-system i äldre bilar som fungerat tillfredsställande. Kanske vi får leva med detta?

Råd inför vintervilan:

- Skaffa ett torrt garage utan råttor

- Byt till högvärdig motorolja på hösten

- Kör bilen ordentligt varm

- Fyll eventuellt extra luft i däcken

- Ställ in bilen i garaget och dra ej åt handbromsen

- Se till att broms- och kopplingsvätska är vattenfria

- Koppla ur batteriet och ladda det några gånger under vintern

- Töm ej tanken. Bensinen klarar lagring upp till ett år

- Använd gärna startgas på våren vid uppstart.

Gör inte livet med samlarfordonet mer komplicerat än det är!

Av Bengt Dieden, tidningen Automobil



Du är besökare nr sen 1997.09.30